denenarmadebanditen.blogg.se

När jag var 18 år gav jag mig ut på en resa som skulle förändra mitt liv för alltid. Tillsammans med mina 2 bästa vänner planerade jag att tågluffa genom Europa ner till vårt slutmål Sicilien. Vi lämnade Köpenhamn tidigt en lördag morgon. I avklippta militärshorts med texten Lev hårt-Livet är kort gav vi oss ut på vårt stora äventyr. Mindre än ett dygn senare befann vi oss mitt i ett kaos vi aldrig kunna föreställa oss. Vårt tåg hade krockat med ett godståg! Det sista jag minns är mina vänners ryggar på väg ifrån mig, sedan blir allt svart! När jag vaknar upp på ett sjukhus i Baden, en liten ort några mil från Zurich får jag veta att min vänstra arm är borta, mitt ben är brutet och krossat. Här börjar första dagen på resten av mitt liv! Året var 1982 och jag är då 18 år. Ni ska få följa med mig på min livsresa där ingenting är omöjligt och viljan att utvecklas ständigt är närvarande. Välkomna att följa med!

Att finna träningens magi

Publicerad 2016-03-31 21:24:31 i Allmänt,

 
Tänk vad vår hjärna och tankar kan skapa hinder och sätta gränser för oss...och vilka magiska under som sker när vi vågar utmana oss själva.
 
Jag befinner mig ute i naturen, på en plats som skänker mig lugn, energi och styrka. Närheten till träd hjälper mig att rota mig och jag står med båda fötterna stadigt på marken. Mitt huvud når högt upp i den blå himlen ovanför mig, min kropp förlängs och jag känner lugnet sprida sig. Jag tar några djupa andetag och låter rörelserna forma sig efter ett rörelseschema som nu sitter djupt förankrat inom mig. Jag behöver inte fokusera på att göra rörelserna rätt längre, de kommer av sig själv.. Jag tränar Chineng Qigong!
 
Under min utbildning till Stressterapeut för många år sedan kom jag genom en lärare i kontakt med denna härliga träning. Jag fick snabbt fantastiska resultat. Sedan flera år hade jag haft problem med inflammation i min "friska" axel. Jag hade överansträngt min högra arm vilket till slut resulterade i konstant värk och sjukskrivning...
 
Jag blev successivt starkare i min kropp och värken försvann helt efter daglig träning med Qigong. Träningen kom att bli en naturlig del av mitt liv under många år. Jag lärde mig använda tydliga målbilder som förankrades i min kropp. Jag såg mig själv frisk, stark och rörlig. Att vända fokus inåt och finna min inre styrka var viktigt för mig.
 
I Chineng qigong är meditationen ständigt närvarande som en röd tråd genom träningen. Den följer med som ett naturligt inslag genom rörelserna. Den hjälpte mig att finna lugn och att börja lyssna på mina egna tankar!
 
 
 
 Qigong i det gröna!
 
 
 Lyft upp Qi! Kropp & själ fylls av ny energi!
 
Men, plötsligt en dag kände jag att något saknades! Var fanns glädjen, skrattet och den sprudlande energin....ett nytt behov började gro inom mig.....en längtan efter något mer...
 
Jag kände ett behov av att vända mig mer utåt, längtade efter att få utlopp för all den energi som börjat bubbla inom mig! Något mer fysiskt...
 
Jag hoppas inspirera Er till att finna nya sätt för lugn, energi & påfyllnad i en kombination av olika sätt att träna.
Jag skulle så småningom komma att finna precis det jag sökte och längtade efter! 
 
Kram på er & lev väl!
Titti

Minnen som väcks

Publicerad 2016-03-20 21:42:22 i Allmänt,

 
 
Att tänka tillbaka , gräva i gömda tankar, rädslor och bortglömda känslor väcker minnen.
Det får mig att gå tillbaka i tiden och väcka saker till liv igen....
Det är skrämmande, befriande och känslosamt!

Jag blir berörd, mina känslor hamnar plötsligt i dagern igen..Plötsligt kan jag känna tårarna komma när jag tänker tillbaka på en speciell situation eller känsla som legat dold.
Det känns skönt på något oförklarligt sätt samtidigt som det får mig att stanna upp. När tiden begav sig tog jag mig aldrig tiden att reflektera över hur jag egentligen mådde och kände.

Det är så viktigt att ibland stanna upp i livet! Vara i känslan och låta den få ta plats. Vi mår alla dåligt ibland, vi går alla igenom perioder och utmaningar i livet där vi har behov av att ta det lugnt, andas att reflektera. Livet händer utan att vi kan påverka skeendet. För mig har naturen betytt oerhört mycket. Det är här jag har hämtat kraft. Det ger mig lugn och förnyad styrka. Jag får distans och ser ofta bekymmer och problem på ett nytt sätt efter en promenad längs havet eller i skogen. Låt lugnet leda dig längs vägen och fånga de där magiska stunderna då du bara är i nuet.
Det är läkande! 
 
Jag behöver andas just nu, låta lugnet komma tillbaka och reflektera över hur det känns i kroppen. 
Det låter kanske tungt och lite flummigt....men om så viktigt. Det hjälper min hjärna att sortera och få ut orden som jag vill dela.
 
Dagens visdomsord: Ta det lugnt, andas och vistas i naturen! Magiska saker kan ske! 
 
Kram till er alla
Titti
 
 
 

Ett vinnande förhållningssätt!

Publicerad 2016-03-13 22:30:11 i Allmänt,

 
Jag bestämde mig tidigt för att klara mig själv och inte bli beroende av andra människor. Att alltid testa olika möjligheter och lösningar innan jag bad någon annan om hjälp. För mig blev det avgörande. Det gjorde mig självständig och stark!
Vägen dit har inte alltid varit enkel. Det har försatt mig i både farliga, komiska, dråpliga och ibland näst intill omöjliga situationer. Det har varit både en förbannelse och ett vinnande koncept.

För mina närmaste berättade jag tidigt att jag vill försöka klara mig själv, behöver jag hjälp så ber jag om det.
Men, som den person jag är så bad jag aldrig om hjälp. Jag vände hellre ut och in på mig själv. En av anledningarna till det var säkert för att undvika att få allas blickar riktade på mig när jag befann mig i större folkmängder. Min blyghet och osäkerhet lade gärna fälleben för mig på den tiden.
Situationerna man ställs inför är många! Det kan handla om att dra upp blixtlåset på min jacka, skära en bit kött på tallriken, öppna en förpackning, packa ner varorna i påsen på Coop......
Min inställning var att jag måste klara detta själv, jag kan alltid hamna i situationer då det inte finns någon i närheten till hands. Därför tvingade jag mig själv att göra, göra, göra tills det gick av sig själv.
Det blev en vana och inget som jag tänkte på.

För min omgivning har detta många gånger varit extremt påfrestande och det kan jag förstå. Att stå bredvid, se svårigheterna men inte veta hur man ska hantera det. Hur man ska närma sig utan att såra eller hämma. Jag vet idag att jag inte underlättade för er, att jag inte bjöd in och visade att jag gärna tog emot er utsträckta hand....

Idag gör jag det oftare, jag försöker be om hjälp när jag tidigare kämpade helt i onödan.
Jag möter er dagligen och mitt ansvar ligger i att skapa förutsättningar för ett öppnare klimat där ni som möter mig ska känna er bekväma. Bekväma nog att våga sträcka ut en hand, bekväma nog utan att tveka. Våga göra och finnas där vid behov!

Ett möte som berörde mig mycket och som gör mig varm inombords hände för många år sedan i Jugoslavien. Jag och Jonas befann oss på resande fot genom Europa med vår husvagn på släp.
Vi stannade på en vägkrog längs motorvägen för en matbit. En äldre man serverade oss och tog emot vår beställning. Jag valde Wienerschnitzel. In kom vår mat och han placerade tallriken framför mig. Min vana trogen tog jag kniven och skulle börja skära i min köttbit. Allt var så fint upplagt på tallriken att jag inte upptäckt att köttbiten var uppskuren i fina, lagom stora bitar. Han hade med omsorg lagt ihop köttbiten så det inte syntes att den var uppskuren. Denna omtanke värmer fortfarande! Han hade sett, registrerat och med värme gjort något för mig som jag aldrig kommer att glömma.
Jag tänker ofta på honom och den omtanke han visade.
Det blev en del extra dricks!

Jag möter er ofta, ni modiga och omtänksamma människor som erbjuder en hjälpande hand. Ni som sitter i kassan i affären och erbjuder er att packa ner mina varor i påsen, ni som frågar om jag vill ha hjälp! Tack! 
Jag uppskattar er omtanke.  Jag tar små steg varje dag mot att bli bättre på att ta emot din utsträckta hand.
 
Mitt mål är att skapa en dialog, få oss att börja prata om det svåra i att vara medmänniska. Vad har du för erfarenheter och vad tycker du? Vilka möten har du haft som har fått dig att tänka till..där du blivit bemött på ett bra sätt eller dåligt sätt eller känt att du har kunnat hjälpa eller påverka en annan människa?  Dela gärna med dig!
 
Kram Titti
 

Om

Min profilbild

Titti Österberg

Mitt namn är Titti Österberg och jag föddes 1964. Jag tror att det som händer oss i livet gör det av en anledning! Livet är en spännande resa som ger oss insikter längs vägen som får oss att växa som människor. Med hjälp av min egen positiva livssyn, stödjande människor i min närhet, en stark vilja att klara mig själv har jag funnit min väg i livet och ständigt vågat utmana mig själv. Jag bor i den havsnära staden Landskrona i Skåne tillsammans med min man Jonas. Våra två vuxna barn Nicole och Douglas är starka förebilder som ger mig stöd längs vägen! Min familj gör mig stark, trygg & ödmjuk! Ni kommer att få dela mina tankar, upplevelser och utmaningar i livet med en arm. NI kommer även att få möta mina nära och kära som är en så stor del i den jag är idag. Som den nyfikna själ jag är vill jag gärna ta del av era upplevelser och tankar. Tillsammans kan vi skapa magi!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela